Välkommen till "Onsdagsmusik med Johan och Richard". Vad är då detta? Jo, Johan och Richard är två kompisar som just nu bor på olika delar i världen, men levererar likväl musiktips här varje onsdag!
Vi vill givetvis att du som läser hör av dig med tips, synpunkter, allting. Detta kan göras genom att skicka ett mejl till: onsdagsmusik[SNABELA]hotmail[PUNKT]com
Richard och Johan säger
Man kan ju inte få nog av TID! Så det temat får hålla i sig den här veckan också. Förra veckan bjöd vi ju på cirka 50 jättekorta låtar. Alltså verkligen jättekorta, den kortaste var 5 sekunder. Den längsta var två minuter. Det är ju ändå kort, liksom.
Iallafall. Det blir omvänt idag. Idag får ni bara två tips. En låt och en mixtape. Men låten är jättelång och mixtapen är rätt lång. Tillåt oss att presentera I Found a Star on the ground av The Flaming Lips. Sex timmar. Njut.
Väldigt lång låt
Dagar kommer dagar går, något som speciellt fångas upp i retrofuturismen en genre inom musiken som egentligen har ett konstant uppsving i att man ofta återanvänder många beats från förr. En sak vi antagligen var bättre på för var ju mixtapes(mest med tanke på att folk använde bandspelare och spelade in band, att ge bort en spotifylista är inte riktigt lika roligt) och Futurecop! ett band som vi nämnt förut, de har iaf gjort en sjukt bra playlist som kan värma lite nu i höstrusket. My Summer Girl 2.
Ha det fint, vi kommer svänga vidare och vi hörs nästa vecka med ett helt nytt tema!
// R + J
Tiden. Vad är det? Ett relativt begrepp, som Albert Einstein konstaterade. Tid är något vi alla måste förhålla oss till. Tid, tid, tid. Timmar, dagar, år - liv. Vissa säger att de inte har “tid”. Men tiden har oss alla, likaså rummet. Tidsrymden finns och rumstiden. Fråga Einstein, återigen. Man kan säga att historien bara är en massa tid. Samtidigt säger en del att tiden står stilla. Man kan tillexempel lyssna på musik, det tar tid. Att tänka på tid tar tid, och kraft.
Ett timglas: ETT sätt att mäta tid.
Skulle det teoretiskt vara värt att lägga 85 år av sitt liv på att uppfinna en tidsmaskin - om man visste att man skulle lyckas? Svar; Ja.
I tidens begynnelse fanns inte tiden, den är en uppfinning, likt klockan, fast inte riktigt lika mekanisk. Mekanik i sig brukar dock ofta ha tiden som en axlar, för en 4-dimensionell funktion är en funktion av en 3-dimensionell kropp som rör sig genom tiden. Låt oss tänka nu tänka en stund på CERN.
Dalis berömda klockor.
Är tiden oändlig? Jag vet faktist inte, men med tanke på att vi sen den stora smällen bara haft ändlig tid kan man tänka sig att det är ett ändligt tal som utbredder sig i en oändlig rymd på ett ändligt sätt, en sekund i taget.
Hur upplever en dagsslända sitt liv? Relativt sett, lever den lika länge som en människa? Upplever den sitt liv som en människa upplever 75 år? Lever då dagssländan i någon sorts slowmotion-värld, där allting går som i en gröt? Är det därför flugor är så svåra att slå ihjäl? Det kan ju också bero på deras 850 ögon. Tänk om det regnar dagsländans dag. Tänk om det skulle varje dag i ditt liv. 75 år av regn.
Bigger on the inside.
I dagens Onsdagsmusik har vi iallafall beslutat oss att hylla kortare låtar. Nämligen de som är under 2 minuter. Musik för den moderna människan som har svårt att få ihop vardagen och livspusslet, hämtning av barn och instagramning av frukostar.
Hela listan är på totalt 52 låtar och är lite över en timma lång, och innehåller t.ex. Napalm Deaths fantastiska 5-sekunders låt, 50 Hertz, Arvo Pärt, mycket ambienta preludes men också sköna korta indiepop/rock-dängor. Och mycket ANNAT. Och Veronica Maggio är faktist helt okey, hon är bra.
Hoppas du gillar den kanske mest tematiska och konstnärliga listan Onsdagsmusik har presenterat hittills. Hoppas du har Spotify, vi såg inget bättre alternativ den här veckan:
BARA ATT KLICKA SKITEN UR DENNA LÄNK:Onsdagsmusik Vecka 38: Time's up!
Vecka 2 på bloggens nyuppstart tänkte vi lägga på de mer okända artisterna och deras medium Youtube. Detta medium har däremot visat sig vara något av ett tveeggat svärd då det visserligen ger utrymme till nya talanger men samtidigt är anledningen till att Justin Bieber anses/ansågs vara artist.
Varje minut så läggs det upp cirka 1800 timmar med videos på youtube, det är fakta som jag själv har hittat på men med stor sannolikhet stämmer. Onsdagsmusik har däremot aldrig varit känd för att faktakolla något, utan vårt mål idag är att länka till några av våra favorityoutubeartister.
Världens mest visade video
Från andra sidan vår planet, närmare sagt Nya Zeeland, kommer vårt första bidrag till detta youtubepartyt. Matt Mulholland är en skön snubbe som förutom att vara väldigt musikalisk även är komiker, en ganska grov komiker…
The feels
Oavsett har han skapat en hel del otroligt sköna videos med väldigt stor varietet. Alltifrån vanliga sketches, videobloggar, musikvideos, covers, egna låtar, japp en sörja massa videos och ett ställe man lätt fastnar på. Här har vi gjort ett urval:
En annan skön kanal som också blandar lite covers och egetskrivet material är Cuckoomusic. Cuckoo själv är som namnet tyder något av en speciell herre med ett stort skägg. Hans musik är ganska blippbloppig med mycket improvisationer, ett måste är att se hans remix på "Wrecking Ball" nedan. Han gör dessutom en hel del tutorials för olika instrument, kul.
Top3: videos som vi inte orkade skriva om men ändå är bra: A New Error - Piano Cover Pikachu Song
Ett tredje band som använder tuben som sitt medium är Cold Void, som består av konstnären Rafaël Rozendaal och en person som heter Luuk Bouwman. De gör minimalistisk ambient synthmusik, och deras videor är enligt mig lika mycket del av musiken som själva ljudet. Videorna är också baserat på Rozendaals konstverk. Njut av tillexempel Perfect Vacuum eller varför inte Death Mirror? De har även gjort ett ganska märkligt men häftigt "liveframträdande", ja det behövs citationstecken där. Ett självspelande piano var programmerat att spela några av låtarna, och det hela blir en ganska spöklik upplevelse. Kolla in videodokumentationen HÄR!
Cold Void spelar live. Typ.
Sist men inte minst så får vi lov att bjuda på en litet klickmonster, som delades friskt för några år sedan. Nämligen Alexa Narvaez och hennes pappa Jorge. Man får ha ett hjärta av ren skär jävla granit för att inte smälta av deras cover på Edward Sharpe and The Magnetic Zeros 'Home' - kolla https://www.youtube.com/watch?v=L64c5vT3NBw. Sedan dess har de gjort väldigt många covers, och blivit youtubekändisar. Men ovanstående länk leder till den första väldigt fina videon, som kan ses om och om igen. Och om igen.
Allt det bästa, hörs nästa onsdag! Över och ut. The truth is out there - on the tub. Puss.
Nu är Sveriges mest personliga musikblogg tillbaka efter ett kort sommaruppehåll. Många har säkert legat vakna nätter i sträck och undrat i vilket format som Onsdagsmusik skulle återvända i, skulle det bli i podcast, videoblogg eller kanske i form av postutskick med rullband? Vi hänvisar dock till åttiotalsklassikern “Video killed the radiostar” och förändrar ingenting och byter istället undertitel till Sveriges mest konservativa musikblogg.
Denna vecka ska vi göra det omöjliga och hitta bra Housemusik, ska vi vara helt ärliga känner vi oss på väldigt tunn is. Vi är inga house-personer. Alls. Därför har vi tagit hjälp av en äkta Disc-Jockey från Linköpings eminenta Disk-Jockey-förening Forte!.
En sub-genre vi ramlade in på, när vi sökte genom det vortex som är generen house är ‘Afro House’. Man kan säga att det är lite som vanlig house, fast mera jazzigt och lite skönare beats. Om man som vi inte är superinsnöade på veckans ämne så kan Afro House vara vägen att vandra. En skön plats att börja på är Whiskey Barons remix av Fela Kutis ‘Opposite People’. Originalet är från 1977, remixen är från i år! (2014). För att lyssna : LÄNK
Då House känns mer som ett samlingsnamn för dålig musik och att man får självmordstankar när man lyssnar på det har lett till att vi främst letat i Housens utkanter. Först ut kommer bandet Octave Minds som är ett samarbetsprojekt mellan Boys Noice(fransk electro) och Chilly Gonzales(pianist som bland annat har världsrekordet i hur länge man kan spela piano i sträck). De har iaf gjort en låt som heter Anthem som är fett skön: klicka här för definitionen av chill-house.
Major Laser, för övrig bästa bandnamnet i världen, har tillsammans med Amber från Dirty projectors gjort låten Get Free. Reggae möter electro möter House. Att Major Laser debutalbum dessutom heter “Guns Don't Kill People... Lazers Do” gör att man vill lyssna in sig på hans musik som vanligtvis inte är lika House-vibbig.
Att Notorious Big-musik gör comeback som diverse remixer är det ingen som är emot. I detta fallet har Matoma gjort en remix där Big möter Tupac i sub-genren tropical House. Låten blandar upp sköna hiphop-beats med rejäl sommarfeeling. Vi kan dessutom rekommendera Matomas andra remixar om man just gillar en lite mer karibisk ljudbild. Här är låten!
Sommarlov! Idag tar jag och Richard semester men ett litet tips får ni ändå. Jens Lekman har släppt en singel och här kommer låten Erica America. Som vanligt kan vi inte hålla oss undan för att iaf nämna Jens en gång per inlägg.
Vi hade under helgen en omröstning på våran facebook-sida om vilket tema vi skulle ta upp. Läsarna (och vi också för den delen) röstade och i demokratins tecken blev det alternativet "Postapokalyptiskt" som vann. Så, nu till dagens inlägg med lite sköna efter-katastrofen-tuens.
Då jag befinner mig i en väldig stress och har ett plan att passa, så kommer mitt inlägg bli något kortare än vanligt, jag ber om ursäkt för detta, men till mitt försvar får jag säga att jag ska till HULTSFREDSFESTIVALEN vilket gör att jag tycker det är okej. Det är okej att skita i musikbloggande för musikupplevelse.
Okej, pang på nu då, mitt första tips är något nördigt, men strunt samma. Det är bandet Dexter Jones' Circus Orchestrasom för några år sedan gjorde låten The Forbidden Zone till det svenska rollspelet Mutant: Undergångens Arvtagare, som utspelar sig i skandinavien efter det stora "katastrofen". Just den låten går inte att hitta på spottan, tyvärr, MEN här har ni den på tuben:
Nästa tips blir den något otippade A space boy dreamav Belle and Sebastian, som i princip handlar om en killes tankar när han åker till Mars. Vilket vi en dag kommer behöva göra, i samband med att jorden blir för tråkig. Jag och Johan drev en gång en "Terraforma Mars!"-kampanj, som vi dock var för lata för att göra för mycket med. Rörelsen fick dock ett hundratal medlemmar på facebook, på den tiden som "causes var tillåtet".
Det är helt sjukt att S.P.O.C.K nämns för tredje veckan i rad på den här bloggen men det är svårt att prata postapokalyptik utan att nämna deras låt End Of The Universesom givetvis anspelar på The Hitchhikers guide to the galaxy av Douglas Adams.
Efter katastrofen så föreställer jag mig att allting börjar om, att vi kommer vara som grottmän igen och behöva vara tvungna att jaga vår egen föda, som då kanske kommer vara någon blandning mellan en vattenmelon och en ökenråtta. Iallafall, detta får mig att tänka på låten In The Days Of The Cavemanav kanadensiska Crash Test Dummies, ett band som vid första lyssning mest låter konstigt, men som man efter ett tag börjar älska.
Nu får jag avsluta den här bloggsessionen tyvärr, jag avslutar med några snabba postkatastrofen-tips utan någon större beskrivning:
Det var allt för mig, nästa vecka kommer jag berätta vad som vad bäst på Hultsfred, tyvärr ska inte Johan med i år, men han kommer säkert skriva om nåt ascoolt ändå. Ha det kanon! Över till dig, Johan!
JOHAN SÄGER
Tackar Richard. Jag får alltid känslan när jag är på festivalcampet att man är i ett postapokalyptiskt tältläger. Speciellt på festivalen MELT! som jag och Richard har varit på, se bild nedan.
Såhär såg det ut förra året
Det första jag skulle tänka på när den världsomfattande katastrofen(apokalypsen) är framme är frågan "är detta slutet", så jag säger som David And The Citizens"Oh my goodness, oh my dear is this The End?"
Bandet Muse vilket jag knappt aldrig lyssnar på gjorde även de en låt vi inte kan missa idag, låten talar för sig själv: Apocalypse Please.
Hur själv apokalypsen sen sker har ju många undrat. En klassiker är att ett kärnvapenkrig slår ut mänskligheten(Metro 2033). Polarisarna smälter och täcker jorden med vatten(Waterworld). Mitt favoritsätt på hur jorden går under är däremot att robotarna tar över herraväldet efter att ha varit mänsklighetens slavar(BSG). Detta har Tokyo Police Club skrivit om i sin låt Citizens Of Tomorrow där de förutspår slaveri under "the robot masters" dock anger de 2009 som året robotapokalypsen skulle ha inträffat. Något vi alla kan vara glada inte skedde. En liknande men lite mer komisk låt är Robots med Flight Of The Conchords.
Kommer Robotarna att ge oss smisk?
Den musik som jag tror kommer spelas efter katastrofen kommer nog vara akustisk då man inte längre har eller måste spara på sin elektricitet. Därför tror jag att musiken kan bli lite som Beiruts temaenliga låt The Bunker som är gjord av instrument som inte behöver förstärkning.
Radioaktiviteten kanske gör oss alla till elefantmänniskor?
Men om nu katastrofen kommer så vet vi att mänskligheten har en väldigt stor anpassningsförmåga och klarar sig på sikt även om det kanske ser lite kärvt ut när meteoriten är några timmar ifrån. På sikt så kommer vi alltid att kunna sjunga med i Bill WithersLovely Day.
Tack så mycket till er som var med och röstade fram dagens tema. Läsarnas Val kommer att återkomma i framtiden. Dock kan man som alltid önska egna teman i våra kommentarer eller i vår facebookgrupp.
Här är veckans något radioaktiva spotifylista ----->>> Onsdagsmusik v 24, Läsarnas val
Ha det fint och kom ihåg att ladda upp kärnvapensbunkern med förnödenheter, året är ju trots 2012.
Hej
hallå, nu är det onsdag igen och dags för ännu ett ”avsnitt”
av Onsdagsmusik med Johan och Richard. Då det är nationaldagen
idag så ska vi prata om svensk musik. Men inte vilken svensk musik
som helst utan svensk synthmusik. Jag och Johan gillar synth, men
säger inte att vi är några experter på detta ämne. Det finns
säkert 100-tals bra svenska synthband därute som vi inte kommer
tipsa om, men förhoppningsvis kan vi ändå bringa fram några tips
som du inte känner till!
Jag skulle vilja inleda med att
tipsa om ett band som inte finns på spotify, jag tror dock att de
har funnits, nu är det borta, jag vet inte varför. De heter
iallafall Elenette och jag har lyssnat på dem ganska länge nu.
Deras fullängdare Neurosor som kom för några år sedan är helt
fantastisk och är ett måste i skivkollektionen för dig som gillar
svensk synthpop (på svenska dessutom.) Texterna är oerhört
genomarbetade med mycket referenser till litteratur och dylikt, ta
tex låten Pappa, Go Riot! som är en rätt skoj anspelning på detta. På deras myspace-sida kan man lyssna på många av deras låtar från fullängdaren. Namnet Elenette är förövrigt också en lek med ord. Ni som har
pluggat lite matte borde kunna lista ut det. ( ln(1)=...)
Elenettes Neurosor
Näst
upp är också ett något som kanske egentligen är mera elektropop
än synthpop – men skit samma! Jag snackar om Le Sport, ett band
som fick ganska stort genomslag 2005 med låten Tell no one about tonight. Och, ja, det är väl deras bästa låt. Men Show me your penis är också ganska rolig. Och kanske mera
synthig.
Johan kommer här nedan skriva om banden S.P.O.C.K och Page där bland annat Eddie Bengtsson spelade. Ett av hans nuvarande projekt
heterSista mannen på jorden och är lite samma grej som S.P.O.C.K, fast på
svenska. Låtarna handlar ofta om rymden men är kanske något mer
filosofiskt dock.
Ett band som jag kom i kontakt med genom att jag blev kompis med sångaren i det, är Gentle Touch, som jag tycker gör riktigt bra synthlåtar. Både av den lite poppigare naturen och den lite hårdare. Jag tror jag gillar låtarna Smedbyoch Expectationsbäst. Kolla även in den här grymma videon:
Ett nästan dagsfärskt tips ska jag väl försöka bröta in i bloggen också, och det blir duon Planet R, som släppte sin första EP i år. De fyra låtarna på skivan har ett skönt poppigt 80-tals sound och rekommenderas till alla! Jag blev ganska lyrisk när jag upptäckte dem, ett band jag kommer hålla koll på i framtiden, helt klart. Lyssna in Glömda Drömmar EP.
Avslutningsvis ett band som jag tycker är ganska ojämnt men som har gjort några riktiga guldkorn; Mr Jones Machine. Jag älskar låten Stjärnornas Musikoch har du något vett i huvudet gör du detsamma.
Jag smyger in lite annat mys i veckans playlist, som ni hittar efter Johans inlägg. Hoppas ni uppskattade veckans inlägg, ses nästa gång! Och till allla synthnördar därute, vad glömde vi ta upp för något?
JOHAN SÄGER
Hallo! Idag är det dags för synth-musik. Men inte vilken synth-musik som helst utan svensk sådan. Jag börjar där jag slutar förra veckan och pratar om S.P.O.C.K
S.P.O.C.K eller Space.Planet.On.Channel.K ville egentligen heta Mr.Spock ,efter tv-seriekaraktären med samma namn i serien Star Trek, från början men de fick byta namn pågrund av att namnet var copyright-skyddat. Men de fortsatte iaf med sina texter hämtade från Star Trek-serien och scifi överhuvudtaget. De spelade sin sista konsert på Arvikafestivalen 2010 samtidigt som jag och Richard var i Tyskland. För att hedra deras sista spelning uppfann Richard en "shot"-lek på låten Reactivated, som rätt och slätt går ut på att en shot/grupp ska drickas varje gång de sjunger "Reactivated".
De mesta anser nog egentligen att S.P.O.C.K inte är särskilt bra men det maxar i nostalgi. För att få igång din nostalgi, lyssna deras enligt mig bästa skiva Assignment: Earthoch den underbara låten Alien Attack. Eller ta en titt på youtubeklippet nedan.
Då S.P.O.C.K var främst aktiva på 90-talet var nästa band 80-talets storhet. Jag pratar om Eddie Bengtssons band Page som faktist har fått nytändning nu de senaste åren och fortfarande spelar. Bandet har genom åren bytt medlemmar flitigt med undantaget Eddie som stått kvar. Den nya skivan som producerades 2010 heter Nu som har en del bra låtar som Ett S.O.S och covern på Narcotic med Liquido som heter Min Drog. Bandets främsta styrka är alla synthsolon som är riktigt medryckande och förmågan att göra synthpop som fastnar. Nedanför hittar du Dansande Man en skön 80-tals-hit!
1989 så bestämde sig tre ungdomar i Helsingborg för bandnamnet Covenant. De började experimentera med sitt sound i en liten hemmagjord musikstudio i en av medlemmarna Clas Nachmanson sovrum. De blev upptäckta först i Sverige, sen i Tyskland och till sist i USA. De har spelat in album och turnerat från 1994. Deras musikstil har skiftat något mellan EBM och synth-pop. Till skillnad från de två ovan nämnda banden så har Covenant en bra sångare som heter Joakim Montelius. Jag har inte riktigt hunnit lyssna igenom allting de gjort än för att de har hunnit göra rätt mycket musik. Mitt första intryck är däremot att man får leta lite efter guldklimparna på deras skivor. En snabb topp tre med Covenant:
Sist och mest likt Depeche Mode är Mobile Homes. Bandets sound är väldigt likt Depeche. Tänkte bara tipsa om deras senaste skiva This Is your Lucky Dayoch det måste det ju vara. Det är ju onsdag!
Tack för den här veckan. Tills nästa vecka så har vi tänkt köra en omröstning på vilket tema som ska avnjutas. Var med och bestäm vad Sveriges Personligaste Musikblogg ska handla om. En omröstning på Facebook kommer avgöra, men du kan skriva förslag i kommentatorfältet nedan. Tills dess, lyssna på den här veckans spotifylista, med allt vi har snackat om i bloggen och kanske lite annat ---->>> Onsdagsmusik v 23